När vi kom hem var maten klar och efter maten kom Veterinären. Så nu har Sixten fått somna in, det gick väldigt bra. Han somnade gott i husses knä. Vi försökte i går, men då var det bara jag hemma.
Katter är starkare än man tror, jag kunde inte hålla honom medan Nilsson skulle ge han spruta i buken.
Men nu i eftermiddags begravde jag, Nora, Hjalle och mormor honom hos mormor och morfar. Nora hjälpte till att plocka blommor och hon la även löv på graven.
Både skönt och ledsamt. Han var väldigt snäll och gó när han hoppade upp i knäet och kelade. Men man kunde inte ta upp honom för då fräste han och när han ville ut fräste han vid dörren. Men han har aldrig gjort familjen illa.
RIP Sixten
Har även hjälpt min kära mor med att plantera lite blommor, smultron och jordgubbar. Medan Anna klippte gräset. Hon är fortfarande handikappad med gipsad hand.Nu sover barnen och jag tar det lugnt vid datorn.
Kram på er...
Lille Sixten... ja han gjorde allt upp det för sig flera gånger om. Å andra sidan förstår jag inte varför man som granne ska på att klappa andras katter...
SvaraRaderamm vår lille sixten... Ne de är onödigt dumt att klappa, särskilt när man vet hur han är...
SvaraRaderaMen rätt skönt att han har de bra med änglarna. Man kunde ju inte lita på han till 100%.